Fortuna

Nu på något sätt så har mina barndomsminnen börjat poppa upp, när allt var i svartvitt, och inga TV-spel, bara kottar, strån och barr. Barnen fick leka med knivar, tändstickor, bensin, DDT, Creosote, Hormosly köpa cigaretter och ingenting var speciellt farligt. Kanske fula gubbar och Explorer, om möjligt. Det fanns ett spel som jag uppskattade mera än något annat, Fortuna, det var som Flipperspel fast utan flipprar. Det var en pinne man skulle skjutsa iväg en nickel dank som skulle fastna mot massa spikar, det var kul. Så roligt hade jag som barn. Men ändock var min barndom acceptabel ty jag fick lära mig att veta hut! 

   


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0