Halvt kapad i Amsterdam!
Tänkte nu komma tillbaka till min och Max Webers Englands äventyr. Vi hade nu lyckats lämna Manchester och tagit oss levande till Amsterdam, där vi satt och chillade och väntade på vårt plan till Arlanda. Väl ombord och nedsjunkna i våra anvisade säten. Planet taxar ut, swoosch upp i luften, efter bara halv annan minut börjar en medpassagerare att rabbla. Ahla akkbaar eller något liknande, högre och högre tillsist skriker han samma ramsa hela tiden, börjar slita av sig kläderna på överkroppen. Alla i hela planet stirrar förundrat, har ingen aning vad som pågår. Tillsist reagerar kabin personalen och lycka få ned den mycket ovillige mannen och förse honom med handfängsel. Max enda kommentar är” Är vi kapade nu?”, jag tittar på honom och svarar, vet inte. Planet vänder, tvärnitar, om nu ett flygplan kan göra det och gör en gir nedåt mot marken och lägger sig sådär en hundra meter över backen och sniffar åter mot flygplatsen. Där väntar Hollands svar på Nationella insatsstyrkan och släpa ut mannen, som kommer ifrån ett ej skidåkande nation, mot ett okänt öde. Fast jag tror inte han bjöds på Oboy och prickigkorvmacka. Vi fick som plåster på såren, en flaska vi och ett chokladkex. Färden avlöpte sedan utan debackel mot svearikes trygga sköte.
